Det är svårt att ta steget att ändra något i sin livsstil för att man ”borde”. Att känna sig pressad är inte bara oskönt, det kan i sig vara ett hinder mot att komma igång med nya vanor. Men många försöker ändå. Biter ihop. Ger det ett försök. Eftersom man borde. Och helt omöjligt är det kanske ändå inte att tvinga ut sig i löpspåret, ladda ner Duolingo och plugga spanska glosor, ställa väckarklockan extra tidigt, eller vad det nu är.
Frågan är hur länge det håller.
Den som försöker få nya vanor på plats utmanar sina gamla beteenden. De har slagit rötter av en anledning. De har i någon mening varit funktionella, det vill säga skapat resultat som belöningssystemet i din hjärna tolkat som positiva. Åtminstone historiskt, kanske fortfarande.
Det här betyder att ditt inre belöningssystem inte är helt på din sida, när du försöker rycka upp vad som rotat sig.
Med viljekraft och självkontroll kan du få saker gjorda även om du inte gillar dem. Men det är ansträngande. Och du får ingen mental klapp på axeln, vilket är ett problem för hur hjärnan kodar in det du håller på med. Goda vanor får nämligen en skjuts när dopamin utsöndras och hjärnan präglar in något du gjort som ett lyckat utfall, som gärna får sökas igen. Beteendet förstärks.
Om ett beteende inte väcker belöningssystemet blir det inget med den saken. När du står och stirrar på löparskorna andra veckan blir det samma mentala uppförsbacke som första veckan. Ingen positiv impuls lite mer automatiskt än förra gången. Samma ansträngning via viljestyrka och självkontroll.
Om du är som folk är mest blir det frestande att kasta in handduken. Eller ge dig själv fler och fler frihetsgrader: Jag-gör-det-sen. Jag-gör-det-imorgon. Vi-får-se-när-jag-gör-det. Jag-gör-det-inte-nu. Jag-gör-det-kanske-inte-sen-heller.
Sånt du borde men inte vill får det tufft i det långa loppet, eftersom det fortsätter kräva (för) mycket av dig.
Strunt i vad du borde
Om du inte inifrån vill förändra det du funderar på är det tveksamt om motivationen kommer att räcka. När solen skiner och du vaknar utvilad och glad och har tid över kanske du ger ditt borde en chans. Andra dagar: mindre troligt. Hittar du inte den egna lusten fortsätter uppförsbacken. Och går ditt förändringsförsök i stöpet, så är risken uppenbar att du dessutom, medvetet eller omedvetet, stämplar hela projektet med ”ingen idé” (ytterligare) lite hårdare i ditt minne. Vilket inte är så bra.
Så vadå, ska man bara helt följa minsta motståndets lag? Låta kortsiktig bekvämlighet köra över framtida välbefinnande? Såklart inte. Men hitta saker du vill förändra! Då har du alla möjligheter i världen.
@beteendemekanik på instagram kan vara ett bekvämt sätt att ta del av tankar från den här sidan. Du kan också prenumerera på inlägg, automatiskt till din mejl här:
Henrik Sjödin 