Styr situationen – annars styr den dig

Vi agerar på det vi har framför näsan. Jag går förbi ett bageri och känner doften: jag får en impuls att kila in. Min son får syn på lego som råkat bli liggande på frukostbordet: han vill bygga samtidigt som han äter. Det är sol: halva stan vill cykla till jobbet. Vi går in i en affär och ser ett berg med billiga produkter på en gavel: vips har nånting åkt ner i kundvagnen som vi inte visste vi ville ha.

En möjlighet sträcks fram och utlöser en impuls, ibland nästan innan vi vet ordet av – var det verkligen exakt det man helst ville, eller var det något som bara blev..?

Situationen styr beteendet. Detta lilla mantra kan hjälpa den som vill göra det bästa av hösten.

Illusionen av kontroll

Säg att du har en idé om något du vill göra lite mer av för att må bra. Ta fler pauser, arbeta mer koncentrerat, få mer ljus, prata mer med dina vänner, röra på dig oftare, eller vad du nu tror skulle kunna ge en injektion i höstlunken. Om du lyckas göra en vana av detta beror inte så mycket på din karaktär som du kanske tror. Desto mer på vad du har framför ögonen, eftersom det är en så stor del av vad din hjärna har att jobba med för att styra ditt beteende i ögonblicket. Kruxet är att vi har fel bild av hur det jobbet går till.

Tänk dig att du är ute och går i skogen och får syn på något bland tuvorna. En orm! Du tar ett snabbt skutt åt sidan – i själva verket långt före ditt medvetna tänkande helt hunnit behandla dina synintryck. Du tänker inte: ”ah, en orm, bäst jag hoppar åt sidan”. Du gör det bara. Sen kommer dina tankar ifatt och bidrar med en tolkning av vad som hände, och hjälper dig bestämma vad du ska göra härnäst.

Så är det med allting. Din hjärna använder sig hela tiden av intryck på olika nivåer av medvetande, som låter oss ha både snabbt och långsamt tänkande som nobelpristagaren Daniel Kahneman kallat det. Grejen är att de snabba reaktionerna är mer kraftfulla än vi vanligtvis inser.

Filosofen Jonathan Haidt använder en metafor: en elefant med en elefantförare på ryggen. Elefantföraren motsvarar vårt medvetna beslutsfattande. Självsäker och bestämd styr hen det stora djuret mot önskad destination. Eller? Hur mycket bestämmer egentligen den lilla varelsen? Den väldiga elefanten motsvarar hjärnans blixtsnabba och ofta automatiska reaktioner. Dras den till något spännande i omgivningen kan det mycket väl vara där ekipaget hamnar, vare sig det ingick i elefantförarens plan eller inte.

Intressant nog kommer den lilla tjommen på elefantens rygg antagligen påstå – och själv tro! – att det var hen som ändrade planen och att elefantens nycker var helt i linje med de nya direktiven. För nog känns det väl ofta som att vi tänker oss fram till det vi gör? Bestämmer saker. Tar beslut.

Hjärnforskaren Michael Gazzaniga menar att det i vänster hjärnhalva finns system som löpande konstruerar förklaringar av vad som händer och sker, och uppträder som en slags tolk – även av vårt eget beteende. Tolken har inte tillgång till all information om det som pågår i hjärnan, men utifrån sin horisont skapar den ändå små berättelser som verkar logiska. Även när handlingen är bestämd av blixtsnabba processer i hjärnan utanför medveten kontroll. Tolken vet inte bättre.

Resultatet: vi överskattar förmågan att styra oss själva med aktivt tänkande och vår inre röst. Vi underskattar hur omgivningen styr via snabba reaktioner i hjärnan som går under radarn.

Med rätt omgivning blir det lättare att komma dit du vill

Författarbröderna Chip och Dan Heath har byggt vidare på metaforen om elefanten och elefantföraren. I sin bok ”Switch” adderade de en tredje beståndsdel: stigen, dvs den omgivande miljön. Den som elefantföraren, men kanske än mer elefanten, reagerar på.

En väl synlig, upptrampad och bekväm väg får mer trafik än en skymd och snårig passage. Det som ligger nära till hands och känns lätt blir oftare gjort än sånt som är undangömt och bökigt. Ingenting har därför en ”neutral” design. En situation eller plats har alltid potential att styra dig närmare eller längre från sånt du bestämt dig för att prioritera i ditt liv; att underlätta eller försvåra. Riktningen du försöker leda elefanten i är mer rimlig att hoppas på, eller mindre rimlig.

Låter det abstrakt? Det blir tydligare av ett exempel. I ett experiment fick människor vänta en stund med ett fat äppelskivor och en skål popcorn intill sig. De fick äta fritt från båda. För hälften var äppelskivorna bekvämast att nå. Popcornen var fortfarande väl synliga men fanns två meter bort. För andra halvan av experimentets deltagare var upplägget det omvända: popcorn närmast och äpplen en kort bit därifrån.

Oavsett vad de egentligen föredrog åt försökspersonerna mest av det som stod närmast. När popcorn stod mest bekvämt till konsumerade de väntande försökspersonerna tre gånger så många kalorier, som när äppelskivorna var lättast att nå.

Vad betyder allt det här för din höst?

Huruvida du lyckas få en ny vana på plats är bara löst kopplat till din viljestyrka. Bestående förändring handlar om att hjälpa hjärnan att styra dig rätt även när den arbetar i det tysta. Tänk mer på hur stigen framför elefanten ser ut, förlita dig mindre på elefantföraren.

Flytta äpplena närmare dig, så att säga. Se till att sådant du vill ha mer av i ditt liv också får bra utrymme i din närhet. Syns det bättre får du fler impulser att göra rätt. Är det lätt att nå kommer du orka agera oftare.

Situationen styr beteendet. Mer än vi tror.

Så vi behöver styra situationen. Mer än vi tror.

@beteendemekanik på instagram kan vara ett bekvämt sätt att ta del av tankar från den här sidan. Du kan också prenumerera på inlägg, automatiskt till din mejl här (du kan alltid ångra dig sen):