Det är mänskligt att famla efter rätt sätt att börja en ny vana och skjuta upp det man kommer fram till.
Det är mänskligt att glömma agera när det egentligen skulle vara ett ganska bra tillfälle.
Det är mänskligt att bli distraherad, tappa farten eller orken, ändra sig eller falla tillbaka i sämre vanor.
Våra hjärnor har konstruerats för att lära, men också för att behålla gamla reaktioner och rutiner som fyller ett syfte – även om det är ett syfte som inte längre är rätt för oss. De har också formats för att ge fördel åt som känns bra här och nu, medan sånt som vore bra på längre sikt har svårare att hävda sig i den blixtsnabba inre kalkylen.
Evolutionen har programmerat in den här funktionaliteten i vårt mentala operativsystem och den ställer till det när vi försöker skaffa nya vanor.
Lite snubbeltråd är därför naturligt på vägen mot något nytt. Har du tidigare fastnat i den säger det inte så mycket om just dig som person. Det säger mer om vårt gemensamma evolutionära arv.
Som tur är finns det beprövade knep för att hantera snubbeltråden. Problemet är att deras kraft inte är allmänt känd och att de underskattas, glöms bort och ignoreras. Vi missar till exempel ofta att formge beteenden vi önskar oss för att göra dem minimalt krävande, maximalt givande och mer automatiska – och sjabblar där alltför lätt bort chansen att lyckas.
Med bra verktyg spelar det mindre roll vem du är och vad du tror dig veta om dina möjligheter. Evolutionär snubbeltråd behöver inte stoppa dig.
@beteendemekanik på instagram kan vara ett bekvämt sätt att ta del av tankar från den här sidan. Du kan också prenumerera på inlägg, automatiskt till din mejl här (du kan alltid ångra dig sen):
Henrik Sjödin 